Dethar gått en vecka sen senaste inlägget och ja, det har väl hänt en del.

I helgen var vi på bröllop. Min mamma kom ner på fredagen. Lördagen börjar sedan tidigt. Kl 6 ringde klockan. Då var det bara att gå upp och göra sig i ordning. Planen var att fixa i alla fall håret på morgonen då det skulle bli knappert med tid när vi kom fram. Kl 8 kommer svärföräldrarna och det var dags att säga hej då till sonen. Och det gick bra. Han har inte alls ledsen och han vinkade glatt till oss när vi åkte. Nu märker man av fördelen med att jobba kvällar som jag gör. Sonen är liksom van vid att jag säger "hej då, vi ses imorgon".

    Resan ner är sdan helt OK. Det är alltid lite speciellt att åka med svärfar. Väl nere så åker vi till fel hotell (dock till den adress som vi har fått vid beställning av rummen). När vi väl hittar rätt hotell så är det vara att börja göra sig i ordning för bröllopet. På med kläder och smink. Och så iväg till grannkommunen. Ja, vi hann med en korv på Statoil först. Det var den lunchen vi hann med.   

    Men vi var framme i god tid till kyrkan och kunde äntligen koppla av. Och vigseln var så bra. Jag säger bra, för den var inte så där rörd-till-tårar-vacker. Men den var personlig. Och en hel del skratt. Härligt. 

    En liten paus hos ett par släktingar till sambon på deras hotell (grabbarna var ju tvungna att kolla lite på hockey) hann vi med innan det var dags för festen. Och den var jättetrevlig. Mycket rörande tal och mycket skratt. 

Hemresan sen kunde inte ha gått saktare. Jag ville ju hem. Hade dock pratat en sväng med mamma på lördagen, så jag visste att det hade gått bra. Men jag saknade min son. Det var helt underbart att få åka iväg över natten och dessutom tillsammans med sambon, men gud vad skönt det är att komma hem.

Mamma åkte sedan hem på måndagen. Jag och sonen gick med henne ner till stationen och sen hem igen. Fick oss en lagom promenad på ca 1 timme. Sen någon timme senare var det dags att gå till föris och jobb. Då blev det ytterligare en promenad på ca 45 minuter. Kände mig riktigt duktig den dagen, men snacka om att jag var trött sen på kvällen.

Och igår hade jag till en början en frukstansvärd dag. Var så irriterad på sonen och trött. Men det blev mycket böttre efter middagen när mina vänner kom och fikade. Först Erica och sen kom även Bea tillsammans med två av sina fem barn. Helt underbart. Det var så skönt. Det gjorde hela min dag. Tack tjejer!!!  

Idag har det varit en kaosartad dag. Var på vårdcentralen imorse och tog prover. Dock tog det sådan tid att få komma in, så när jag var klar hade jag 4 minuter på mig att ta mig till jobbet. Ringde när jag var klar och sa att jag var på väg. Och 3 minuter efter åtta så stämplade jag in. Dock åt jag min frukost, en smörgås, på väg fram till kassan. Sen när jag har två timmar kvar att jobba så larmar min insulinpump om att den inte kan dosera. Och det färstår jag, jag har ju missat att fylla på med insulin. Så det första jag får göra efter jobet att att åka hem och fixa det. Och när det var klar, då kunde jag äntligen koppla av och varva ner.

Så det händer lite här....