Eller rättvisa? Kan det någonsin bli jämställt eller rättvist?

Igår när svärföräldrarna var här så pratade sambon lite om sin cross och varför det inte blev någon crossåkning (sonen sjuk, mors dag, kompisen kunde inte förrän sent...). Plötsligt vänder sig svärmor mot mig och frågar: Och när får du göra någonting då? Tänkte inte på det då, men sambon nämnde det senare på kvällen. Han hade blivit riktigt besviken att hans egen mor antog att det bara är han som får komma i väg och göra saker.

Och det kanske ser så ut utifrån. Han har varit i USA två gånger utan mig, han är i väg och åker cross de helger jag är ledig, han går ut ibland. Och vad har jag gjort; vart i Ullared en dag, vart på Spa en natt och så har jag vart på Kalmar-travet med jobbet en kväll. Och tittar man på det så här så ser det väl inte så rättvist ut. Och visst kan jag också känna så ibland, att han gör mer än jag.

Men det ligger så mycket annat bakom detta, som bara han och jag vet. Som att jag inte vill åka till USA, inte nu och inte för att kolla på hockey. Jag har dessutom haft (och har väl fortfarande lite) svårt för att släppa kontrollen över hemmet och sonen. Jag sitter hellre hemma än att känna en oro hela tiden när jag är borta. Men det går framåt. Jag lär mig för varje gång och jag blir säkrare och säkrare. Och jag har varit borta ett par kvällar som jag tror folk inte tänker på. Och att komma iväg tillsammans utan barn; ja det hände inte förrän förra helgen. Men tillfället har inte getts innan. Nu kom den och vi tog den. För första gången åkte vi från stan utan sonen. Och det gick jättebra. Nu kan vi göra det fler gånger.

Men jag kanske har varit för gnällig, och framför allt hos min svärmor. Och det ska jag nog sluta med. Jag är jättetacksam för att hon fick med mig och svägerskan till Ullared och därmed fick lite egentid. Men hon borde väl också förstå att det är svårt att släppa tankarna på sitt barn hur barnledig man än är.

Sen har jag och sambon inte riktigt samma förutsättningar. Hans två kompisar har två barn alt. inget. Jobbar dagtid eller två-skift. Mina har fem, ett alt. inga barn. Alla har de jobb; dag, och oregelbundna tider. Att få våra lediga dagar att passa är inte det lättaste. Då går tiden. Och så är det alltid den ekonomiska biten. Vi har både delad ekonomi och egen. Och den egna är väl inte precis jämnstora. Och så har det alltid varit. Vi kanske måste tänka om där, men det får bli en senare diskussion.

Jämställdhet och rättvisa kommer alltid vara ett hett ämne i alla förhållanden. Och jag tror inte att man han ha det helt rättvist. Det blir inte bra det heller. Det gäller att ha respekt för varandra och ha gehör. Att se och höra dem där "dolda" önskningarna om egentid. Det tror jag. Och självklart måste jag bli bättre på att ta tillfällena i akt när de kommer.

 

sandra j

29 maj 2013 21:57

jadu emmelie du har heeelt rätt i allt du skriver..
de e som hemma hos oss.. ja bara älskar mina träningspass..
ja e borta sisådär 3 timmar i veckan ibland fler..
ja får lite lite ångest för ja e borta men då finns de inget direkt ja hindrar daniel ifrån..för han har ingen direkt hobby som han vill ut på.. å då anser iaf jag att man ger den man e tillsammans med tid för sin hobby,,, så som du ger jocke:)

å ja håller tummarna för att du ska kunna slappna av när du lämnar bort din grabb..
på dagis finns de inte en fröken för varje elev..
men där du lämnar din son finns de iaf en eller 2 som håller ögonen på honom:)

en liten tanke..
kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu finns jag på nouw.com/violenitreanKod för att importera min blogg till Nouw: 7650449583" ...

Nu har veckorna sprungit iväg igen. Hinner ju inte med. En liten update då'ra. Det löste sig inte på jobbet med mina måndagar. Den tjejen som ev kunde byta ville inte sen. Jag var däremot beredd på det och hade en dialog med facket. Så på måndage...

Imorgon är jag äntligen ledig efter en skithelg. Det började i torsdags när sonens lärare säger till mig att jag inte kan ha det schemat till fritids som jag har anmält och fått godkänt. Fritids stänger 17,30 punkt! Jag slutar 18,30 på måndagar. ...

Oj vad tiden går fort. I tre veckor har jag jobbat redan. Och det är så skönt. Det är skönt att få göra något på dagarna. Och att det är lite olika från dag till dag. Men man kommer nog in i vardagslunken snart. Kom snabbt in i rutiner och så på ...

Då var den här. Sista kvällen som ledig. Imorgon börjar allvaret. Sista veckan har gått sjukt fort. Det började som sagt med besök norrifrån. Dagarna fylldes med shopping, skridskoåkning, bowling och badhus. När alla gäster åkt hem i onsdags så t...