Det är både bra och dåligt med vardag. Det är skönt att få igång någorlunda rutiner igen. Men det kan bli en tråkig vardag med.

Mest tycker jag nog att det ska bli skönt med vardag igen. Sonen får gå på föris och bli aktiverad ordentligt. Jag får jobba tillsammans med mina härliga arbetskamrater. Ja, livet går in i en behaglig rytm igen. Nu har det visserligen bara gått en dag på denna "vardagsperiod", men jag känner redan att lugnet kommer över mig.

Helgen spenderades på riktigt bra vis. En hel dag med familjen Fridell blev lördagens aktivitet. Först skridskor på förmiddagen, lite varma mackor till lunch och sen ut i pulkabacken. Hem till Fridells igen och tacomiddag och sen en riktig slapparkväll i soffan. Barnen lekte jättebra hela dagen och det blev riktigt lyckat.

På söndagen sen så tog vi sovmorgon, ja eller till nio i alla fall, men det är sovmorgon för oss. Sen kom svärföräldrarna på besök. Det gick kanon till en början, men avslutades i kaos. Då sonen inte fick leka med farmor så mycket som han ville (sambon skulle hjälpa den att boka show, hotell och tåg) så blev han riktigt grinig när de skulle åka hem. Det jobbiga är att de bli arga på honom för att han inte vill att de ska åka hem. Och det är nog det som retar mig mest. Att de blir arga. Inte försöker de förklara eller fråga honom varför, utan de blir arga. Det slutar med att jag får ta honom åt sidan och lugna ner honom. Allt för att deras relation inte ska förstöras. Samtidigt sitter de och säger att det är bara att säga till om jag behöver hjälp med hämtning från dagis och barnpassning. Fast ärligt talat så är det inte med lätthetsom jag ber dem. Frågar bara om det verkligen krisar. Försöker alltid lösa det först. För sonens skull.

Har börjat räkna ner nu. 28 arbetsdagar kvar innan jag går hem på föräldrarledighet. 6 veckor. Det ska bli så skönt. Samtidigt kommer jag ha svårt att släppa jobbet. Har ju precis blivit Svenska Spel-ansvarig. Och det första jag gjorde nu var att lägga upp en strategi över hur vi ska jobba med Svenska Spel uner kommande år. Nu gäller det att få med sig kollegerna i samma tänk och att få in dem i de nya rutinerna. Sen måsta jag även prata ihop mig med min ersättare som ska ta över detta sen. Jag vill gärna ha samma befattning att komma tillbaka till. Och jag vill gärna se att de jobbar efter mitt tänk. Jag känner mig själv, jag kommer att vara där nere och springa även under min ledighet. Ersättaren kommer inte få en lugn stund.   

Sambon började sitt nya jobb idag. Det var lite tufft för sonen i morse när vi sa att pappa kommer hem i morgon. Men det släppte ganska fort, kanske för fort. Sambon hann dock ringa innan sonen gick och lade sig ikväll så de har fått prata lite. Det ska bli spännande och höra imorgon vad han har att berätta. Det verkade dock som om det blir några lugna veckor till att börja med. Jag hoppas bara de inte lägger hans upplärning i Tyskland veckorna runt då bebis är beräknad. Men det tror jag inte. Det bästa vore om han åkte till Tyskland efter sina tio dagar. Ja ja, den som lever får se.

Nu ska jag ta hand om tvätten och sen slänga mig i soffan. Är helt slut.

#vardag #föris #nyttjobb #vågasläppataget