Är lite småtrött idag. Men det är OK. Det har varit full rulle de två senaste dagarna. Men då början av veckan var så seg så var det härligt med lite liv och rörelse.

Som sagt, inte mycket har hänt första dagarna av veckan. Har njutit av solen så mycket det bara har gått. Byggde klart altantrappan i tisdags. Oljade onsdag och torsdag.

Sen smällde det till. Fredagen började kl 7. Efter lite frukost så gick sonen och jag ner till stan för att möta upp en kompis. En sväng in på arbetsförmedlingen (för hennes del) och sen gick vi hem. Där väntade ännu en kompis. Passade på att klippa gräset nu när jag hade barnvakter och sen blev det lunch. När sambon sedan kom hem så packade vi tjejer ihop oss och stack till Jönköping. På vägen hämtade vi även upp två till. Sen gjorde vi Östra Storgatan i Jököping osäker. Jisses vad vi sprang i butiker. Man gud, så roligt det var. Gjorde av med runt 600 kr. Det gör man inte varje månad. Och framför allt inte bara på sig själv. Var hemma halv tolv och då var det bara sängen direkt.

Imorse när jag vaknade hade sambon stuckit och fiskat. Själv stoppade jag ner sonen i vagnen och tog mig en promenad ner till stan. Där handlade jag för ytterligare 400 kr. Helt sjukt. Fast denna gång blev det ett par byxor till sonen också.

Insåg igår när jag hade kört hem den sista vänninan att jag var riktigt lycklig. Det hade varit en underbar dag. Bara en sådan sak att sitta och äta lunch och fika med två kompisar på altanen i solen. HELT UNDERBART!!! Det vill jag göra fler gånger.

Nä, nu ska jag njuta lite av lugnet och läsa lite innan sonen vaknar och sambon kommer hem. Ikväll blir det speedway-GP på tv!!

Idag har det varit soooommar. Och fan, vad glass jag har sålt. På 6 timmar gjorde vi av med 16 liter glass. Var så trött på glass när jag väl slutade arbetspasset. Ändå kunde jag inte hålla mig och köpte mig en våffla med chokladströssel innan jag cyklade hem.

Dagen började kl 6 imorse. Precis som den har gjort dem seanste dagarna. Och det hjälper inte att sonen får gå och lägga sig 30 minuter senare än vanligt. Upp med tuppen är vad som gäller. Idag innebar det att han somnade i min famn bara en kvart innan vi skulle cykla iväg till dagis.

Helgen har varit OK. Har jobbat en hel del, men har ändå hunnit med en massa annat. I lördags var vi och gjorde lite shopping. Skokanonen i stan har ju gått i konkurs så där var det utförsäljning. Hittade ett par coola skor till sonen och så ett par foppa-tofflor. Och så ett par skor till mig och ett par till sambon. Då vi stod 30 minuter i kö så hann vi bara med mataffären innan det var dags att återvända hem för lite lunch. Klockan 15 var det dags för jobb.

Veckan blir ganska lugn nu. Men på fredag smäller det. Då bär det av till den stora staden tillsammans med ett par kompisar och den enes mamma och svägerska. Ska bli kul. Komma iväg lite och var lite barnledig.

"Så ser det ut, så får det bli." (citat från en meterolog (?) på tv4)

Trodde inte dagen skulle se ut som den har gjort. Den började kl 7, som vanligt. Efter lite frukost så åkte sonen och jag och handlade. Efter så hämtade vi sambon hemma och åkte och köpte trallvirke. När vi satt och åt lunch kom svärfar och svärmor. Mamma ringde medan jag satt och pysslade med lite placeringskort. Det går undan när man kommer igång.

När sonen vaknade från sin tupplur så klädde vi alla på oss våra snickarbyxor, fick ut och började riva altanen. Ny trall skulle på. En liten paus för middag, men annars så gick det bara på. Sonen var jätteduktig och gick och pysslade med sitt. Men vid var han både trött och uttråkad. Så vi fick ge oss. Men nu har vi bara 1 tredjedel kvar. Det fixar grabbarna i morgon när jag jobbar.

Imorgon blir det jobb. Heeela dagen. Jag hoppas det blir mycket att göra. Att många är ledig. Det är ju barnbidrag med och det brukar alltid resultera i lite mer fart. Härligt!!

Jaha, så var det tisdag igen. Börjar långsamt känna att jag komma tillbaka till den där harmoniska människan jag var innan. Det är

skönt att bara vara. Bara vara människa, mamma, arbetare, kvinna. Ja, att vara den jag är.

I helgen så var vi på tippen på lördagsmorgonen. Det gick jättebra tills vi skulle åka hem. A har hittat låsknappen som sitter på insidan av dörren. Den brukar han sitta och leka med. Nu hade han gjort det medan sambon och jag lastade av släpet. Det resulterade i att när jag precis har stängt bagageluckan så säger sambon: "Vi är utelåsta". Sonen har låst bilen med knappen, bilnycklarna sitter i tädningslåset och de två vuxna står utanför. Det var bara att ringa till svärfar, som satte sig på sin moped och hämtade extranyckeln hemma hos oss. Nu fick vi sonen att trycka på knappen igen så att vi kom in innan svärfar hann komma
med nyckeln. Men fan, vad pinsamt det var. Vi hade i alla fall tur att det inte var varmt och strålande solsken. Jag stod hellre i regnet än att sonen inte skulle må bra av värmen.

På söndagen stack sambon iväg och fiskade. Sonen och jag åkte till min underbara vän Bea och alla hennes busfrön. Vädret var med
oss så det blev lite fika på gräset. När vi kom hem trodde jag sonen skulle somna som en stock efter att ha varit ute och lekt hela
dagen. Men nej då. Sambon kom hem samtidigt så då ville sonen inte sova.

Måndag började på det värsta tänkbara sättet. Sonen vaknade kl 5. Hur pigg som helst. Dock var ju inte jag det. Kändes som om
han gjorde allt för att irritera mig. När vi väl gick ner till dagis så var han ganska billig, om jag säger så. Fick lugna ner mig lite på jobbet och kom hem trött, men lugnare. Skönt att komma hem tidigt till skillnad från när jag tränade efter jobbet. Nu var det ju till och med ljust när jag kom hem.

Idag har vi varit i lekparken tillsammans med Öppna Förskolan. Efter sonens sovstund gick vi ut och klippte gräsmattan. Sambon har
satt potatis. Bättre sent än aldrig.

Nu blir det hockey och speedway.

Var tillbaka på jobbet igår. Det var skönt. Sambon var hemma med sonen som fortfarande är väldigt snorig och hostar ibland. Andningen börjar dock låta bättre. Kämpar på med inhalatorn trots att det är en kamp varje gång. Men han sätter sig snällt i knät även om han ser vad det är vi ska göra. Det är sen när masken kommer på som brottningsmatchen är igång. På fredags får han dock gå på dagis. De får ringa om de inte tycker att han verkar pigg.

Det blev ingen spinning igår. Jag har tappat all motivation. Jag börjar fundera på om det var en av anledningarna till att jag "kraschade". Jag började träna samtidigt som jag började jobba. Och som ovan småbarnsmamma ska man nog inte hoppa på två tidskrävande sysselsättningar samtidigt. Så nu hoppar jag av allt vad träning heter. Jag måste försöka få det vardagliga livet att gå ihop först. Men en stor eloge till alla som fixar detta.

Så idag har jag städat. Det krävs energi det med. Ikväll blir det jobb. Imorgon jobb och sen en härlig ledig helg. Gött!!

So long!!

Det var en av de värsta nätterna jag varit med om. A somnade efter två timmars nattning igår. Lagom när jag och sambonsedan skulle gå och lägga oss så vaknar sonen och är jätteledsen. Då han har varit snorig hela dagen och varit tungandad på kvällen beslutar vi oss för att ta in sonen i vår säng. Det blir en natt full av revbenssparkar, vridningar och plötsliga jättegråt och svammel. Det slog mig aldrig, inte förrän sambon sa det. Inatt fick vi för första gången erfara när A yrar. Åh, vad hemskt det var när man insåg att det var det han gjorde. Efter lite alvedon så fick vi 1,5 timmas sömn i alla fall.

Så det blev till att vabba idag. Ett besök på vårscentralen blev det med. Det blev samma visa som tidigare. Inhalation och kortison. Skillnaden idag var dock att vi kom hem med recept på astmamecidin. Ängligen!!! Fattar inte att det kan var skillnad på folk och folk. Många av våra andra vänner har fått medicinen efter första episoden. För oss har det krävt fyra. Men nu har vi äntligen medicinen hemma så nu tar vi nästa kamp; att få A att acceptera inhalatorn. Men skam den som ger sig.

Imorgon är jag ledig. Det blir en liten tur ner på stan och sen har jag inget planerat. Träning blev det ingen idag. Kände inte för det. Hoppas på spinningen på onsdag.

So long!!

Skulle inte ha varit ledig denna helg. Men jag fick byta med en arbetskamrat då det var kosläpp igår, och det ville jag ju gå på.   Så det blev lite bonusledigt.

Men jag måste säga att hela dgaen igår var nästan en enda stor besvikelse. Kosläppet var över alldeles för fort. Kände mig lite avsnoppad. Det var visserligen fint väder, men vad det blåste!!! Det hade varit en kanondag om det bara inte hade blåst. Hade en plan om att ta med mig pastasallad som vi kunde äta innan vi åkte hem. Tänkte att A kommer garanterat somna i bilen på vägen hem och då är det ju skönt om han har lite mat i magen. Men så blev det inte. Sambon nämnde det för svärföräldrarna, som också skulle med. Men nej, det skulle äta när de kom hem. Så det blev ingen pastasallad i gräset. A somnade i bilen hem och nu var mitt humör riktigt på väg ner.

Kvällen blev inte bättre. Grannarna frågade om vi skulle ner till cruisingen på stan. Men vi hoppade det, mycket pga blåsten. Gick och lade A precis som vanligt. Men inte ville han sova. Två timmar fick jag ligga inne hos honom på hans kalla trägolv innan han äntligen somnade. NU var jag verkligen inte på mitt bästa humör.

Idag startade A och jag dagen kl. 6,00. Då hämtar jag en väldigt snorig och lite hostig liten kille ur sin säng. Nu sover han igen och idag ska han få sova ett bra tag så att han verkligen får vila. Ingen feber, så frågan är hur jag gör med dagis imorgon???? Avvaktar nog tills han vaknar.

Annars en lugn dag idag. Ska iväg och handla sen, men annars händer nog inte mycket.

So long!! 

Idag mår jag bra. Solen lyser, det är ganska varmt. I alla fall i solen. Förmiddagen har jag ägnat mig åt att sätta upp en rullgardini sonens nya rum. Sen gick vi ut och jag fick, efter lite om och men, igång gräsklipparen. Så nu är årets första gräsklippning genomförd. Härligt!! A gillade det dock inte. Han stod så långt bort han bara kunde från gräsklipparen. Men det är ju bra att han är med så att han lär sig att den låter, men inte är farlig.

Igår gick det jättebra. Hade en kanondag på jobbet. Det var ganska skönt att vara tillbaka. Vi fick våra nya arbetskläder också. Drog på mig hela munderingen på kvällen för att se så att storlekarna passade. Och det gjorde de. Bara västan jag måsta byta.

Hoppade över spinningen igår. Följde med till tippen istället. Kände att jag ville hellre umgås med min familj än att åka och träna. Behövde dessutom åka och handla. Och jag ställer mig frågan: är träningen värd all den tid det tar? Jag vet, jag tränar bara två timmar i veckan. Och måndagsträningen kan jag tänka mig att fortsätta med. Men onsdagsträningen känns bara stressande. Jobba, hämta sonen, hem och äta och sen iväg på träning. Allt inom 2,5 timme. Nej, jag får nog ta mig en funderare över det där.... Sen kommer jag få mer vardagsträning nu när man kan vara ute mer och det är saker som ska fixas i trädgården hela tiden. Jag tröstar mig med det i alla fall.

Nähä, njuta lite av tystnaden innan jag börjar jobba....

So long!!!